Varje pass innehåller föreläsning i helgrupp och handledd gruppdiskussion.
Torsdag 10 november 2022:
12:00-13:00 Lunch
13:00-15.00 Vilken vård är mest värd? Makroperspektivet, Anna Holst och Cecilia Andersson
15:00-16:00 Fika med klang
16:00-17:30 Våga äga döendet? För att patienten förtjänar en god död! Lisa Kastbom
19:00 Fest med vänner
Fredag 11 november 2022 :
Morgonjogg med Malin och Niklas
08:30-10:00 Vilken vård är mest värd? Vardagsperspektivet, Malin André och Eva Arvidsson
10:00-10:30 Fika
10:30-12:00 Dilemman med prioriteringar, Henrik Åhsberg
12:00-13:00 Skrivande som reflektion, Maria Hammaren
13:00 Lunch
Vilken vård är mest värd? Makroperspektivet, Anna Holst och Cecilia Andersson
Människors krav, önskemål och förhoppningar på vårdens förmåga att förebygga och behandla sjukdomar är alltid mycket större än de resurser som kan användas till vård. Det innebär att vi måste fördela resurser till olika hälsoproblem och verksamhetsområden – helst på ett begripligt sätt för befolkningen, men också för professionen. I detta pass får du smaka på grundläggande hälsoekonomi och den etiska plattformen för prioriteringar i vården. Hur jämför man alternativ på ett ändamålsenligt vis? Du får också höra om hur prioriteringsarbete bedrivs på politisk nivå.
Anna Holst är specialist i allmänmedicin, Med dr och vårdcentralchef Närhälsan Backa. Cecilia Andersson (C) är ordförande för Prioriteringsberedningen i VGR.
Våga äga döendet? För att patienten förtjänar en god död! Lisa Kastbom
Lisa är specialistläkare i allmänmedicin vid Kisa vårdcentral där hon arbetar kliniskt med de svårast sjuka patienterna, som närmar sig livets slutskede. I henens tjänst ingår också undervisning, i första hand på läkarutbildningen i Linköping, samt forskning. Hon disputerade våren 2021. Titeln på min avhandling är ”A good death from the perspective of patients with severe illness and advance care planning (ACP) in patients near end-of-life. Lisa fick SFAMs pris för Årets avhandling.
Vilken vård är mest värd? Vardagsperspektivet, Malin André och Eva Arvidsson
Disputerad vid Linköpings universitet, och arbetar som forskningsledare vid Primärvårdens FoU-enhet, Futurum i Jönköping. Hennes avhandlingsarbete gällde prioriteringar i primärvård – Priority Setting and Rationing in Primary Health Care. Hon är knuten till Prioriteringscentrum i Linköping och arbetar för närvarande i en nationell expertgrupp för horisontella prioriteringar. Hon har länge arbetat med kvalitetsfrågor och kvalitetsutveckling inom allmänmedicin/primärvård och är vice ordförande i SFAMs Kvalitetsråd. Hon har deltagit i utvecklingen av en mängd kvalitetsindikatorer för primärvården (PrimärvårdsKvalitet) och är tillsammans med Malin André kursledare för populära ST-läkarkurser i allmänmedicin.
Docent vid Uppsala universitet, har länge arbetat med kvalitetsfrågor och kvalitetsutveckling inom allmänmedicin/primärvård och i SFAM. Hon har varit drivande när det gäller kvalitetsutveckling inom infektionsområdet i primärvården genom sitt avhandlingsarbete om hur allmänläkaren fattar kliniska beslut och handlägger patienter. Hon har deltagit i utvecklingen av SFAMs nationella infektionsnätverk och länge arbetat med utvecklingen av Primärvårdskvalitet och kvalitetsindikatorer för primärvården och är kursledare för populära ST-läkarkurser i allmänmedicin.
Dilemman med prioriteringar, Henrik Åhsberg
Inget patientmöte är helt svartvitt, utan innehåller alltid ett dilemma, må det vara av större eller
mindre dignitet. Därmed bär varje patientmöte också på en inneboende potential som grogrund för
reflektion; å ena sidan så…men å andra sidan så. Med inspiration från dialogseminariemetoden, som
utvecklades på KTH under 1990-talet av Bosse Göranzon och Maria Hammarén som en metod att
beforska och samtala om erfarenhetskunskap, kommer deltagarna på ett strukturerat sätt skriva
fram och läsa upp sina reflektioner kring ett patientmöte som skavt eller berört och där temat
”Prioriteringar inom sjukvården” varit aktuellt. Ett grundantagande är att kollektiv reflektion över
konkreta yrkeserfarenheter är ett sätt att utforska och utveckla den kunskapsform som är svår att
tillskansa sig genom läsning av facktexter/RMR/PM. Mer detaljerade instruktioner ges i samband
med Allmänläkardagarna. Ingen förberedelse krävs.
Skrivande som reflektion, Maria Hammaren
Jag är docent i Yrkeskunnande och teknologi vid KTH. Min väg in i området var mitt lilla häfte Skriva en metod för reflektion, som jag skrev just när jag var på väg att lämna min bana som journalist och mycket bygger på mina egna erfarenheter av skrivande. Jag disputerade 1999 på en avhandling som byggde på ett samarbete med saabföretaget Combitech, där mina idéer för första gången omsattes i praktiken. Ett av avsnitten i boken hette ”Kan man bli erfaren lite snabbare?”, för det var egentligen vad företaget var ute efter. Mitt svar på den frågan är nog att man kan få bättre användning av sina erfarenheter och berikas av andras. Sen dess har skrivande och reflektion över egna och andras texter varit ett centralt inslag i ämnet utveckling. Jag är fortfarande fascinerad över hur reflektionsprocessen stärks och utvecklas genom skrivande